Tillverkning av medicinteknisk utrustning
När man tillverkar produkter som ska användas inom medicin gäller det att ha känsla för precision. En del utrustning är enkel att framställa och kräver inte direkt avancerade maskiner och program. Andra produkter är mycket mer komplicerade. Det är bra om man som tekniker har stor förmåga att se till helheten likaväl som till detaljerna. Det är lika viktigt att maskinoperatörerna arbetar med omsorg och precision ända ner på detaljnivå. Vid tillverkning av medicinteknisk utrustning arbetar man i plast och metall och har som regel mycket små marginaler. Det gör det viktigt att det finns en gedigen kunskap och materialkännedom.
Vad är medicinteknisk utrustning?
Inom hälso- och sjukvården kallas nästan allt som används för medicinteknisk utrustning. Även något så banalt som kompresser räknas dit. Annars kan det vara lättare att referera till pumpar och infusionsaggregat, sprutor och kanyler eller produkter till kontaktlinser. Det är ett otrolig brett område och mängder med saker som ska tillverkas. Tittar man på hur lagstiftningen definierar en medicinteknisk produkt kan man läsa att det är instrument, apparater, programvaror eller implantat som används vid diagnos. Vidare räknas övervakning, prognos, profylax, lindring eller någon slags kompensation av skada man råkat ut för in i samma fält. Produkter som hjälper till att kontrollera befruktning och fertilitet samt produkter som används till rengöring och sterilisering av andra produkter hör också hit.
Kvalificering och klassifisering
Det ställer höga krav och långtgående ansvar är inblandat. Oftast handlar det om medverkan från de allra tidigaste stadierna ända fram till slutprodukten. Men det stannar inte där. Ibland följer ansvaret med under produktens hela livslängd. På senare tid har man börjat titta på möjligheten att även kunna återanvända materialet när produktens livslängd är slut. Att avgöra om en produkt är medicinskteknisk görs tidigt av tillverkaren. Det kallas då för kvalificering. När man gör en bedömning utifrån riskperspektivet kallas det för klassificering.
